Nu vet Frej vad som gäller när vi parkerar nere vid Tingsnäs, han blir alldeles till sig och drar i kopplet som en annan tok innan vi kommit så långt att vi kan släppa honom. Inkallningsträningen går bra så länge han inte är för speedad. Han kommer alltid till oss när vi ropar men det är inte alltid han bestämmer sig för att stanna, speciellt inte om han fått upp farten 
Skulle han hitta något intressant skräp som vi absolut inte vill att han tuggar på är det dock helt kört med inkallning. Då är det “hålla sig undan för matte och husse-leken” som gäller. Godis och springa åt andra hållet funkar dock fortfarande. Vi hoppas på att vi kan fortsätta ha honom lös hela hösten. Det är så härligt att se hur glad han blir när han får släppa lös sina små ben och springa för allt vad tygen håller.
Vi tränar för fullt med sitt, ligg och stanna kvar. Vi kör dagliga kontaktövningar vid mat och promenad. Innan mat ska han utan kommando sitta och ta ögonkontakt. Vid promenad är det vänta innanför och utanför dörren sittande som gäller och ögonkontakt innan han får gå in eller ut. Han är en riktig mönsterelev. Så fort vi kommer till dörren när vi ska ut sätter han sig och tittar upp på oss, vi kan till och med sätta honom innanför eller utanför dörren och gå ner för trappan eller in och ta av oss skorna innan vi ropar in honom. Vi håller alla tummar för att det ska fortsätta i samma goda anda.
Rumsrenheten funkar nästan perfekt nu. Det var säkert en vecka sen vi hade någon olycka inne. Han är så duktig och säger till, inte alltid övertydligt men gnäll och traska runt betyder så gott som alltid “Jag vill ut”. Vi är också så glada och tacksamma för att vi fått låna en bur av Allette. Om en månad eller så är det dags att köpa en egen i en större storlek, han växer och blir stor nu lillgrabben. Buren är verkligen en välsignelse på natten både för oss och honom. Vi får sova lugnt hela nätterna och Frej har en trygg plats att dra sig tillbaka på. När det har varit en intensiv dag går han till buren av sig själv och sover redan klockan nio.
Framöver väntar vi på en bilbur från Jeppes och att vi ska få plats på en valpkurs. Till dess åker Frej nöjt i baksätet och vi tränar på hemma på egen hand.
Här fick vi till en ganska ok profilbild. Allette tyckte att han hade en fin haka och ville gärna att vi skulle föreviga den på bild. När vi har tid blir det ordentliga porträttfoton tills dess får denna duga. Jag är dock totalt subjektiv och tycker såklart att Frejs haka är det vackraste som finns 
Trots att det börjar bli kallt i vattnet stoppar det inte vår lilla vovve. Han ska promt hämta pinnarna som ligger i vattnet och springer ideligen ner för att dricka och busa. Vi får se till nästa sommar om han vågar ta steget och bada fullt ut!
